Finn Wiedersheim-Paul 2010-03-14

Här finns två avsnitt: "Att granska en text" och "Att granska en utredning"

Att granska en text

Man kan läsa på många olika sätt. Här har jag bearbetat ett "Peer Response Sheet" från Derek Bok Center for Teaching and Learning vid Harvard University. Prova gärna råden nedan och se om du kan förbättra dem! Schemat går givetvis också att använda på egna texter. Och i tillämpliga delar på alla källor man funderar på att använda i sitt utredningsarbete.

---

      
Läs texten en gång ganska snabbt utan att göra anteckningar. Lägg sedan texten åt sidan och försök svara på frågorna här nedan utan att titta i den.

• Vilken egenskap hos texten är det första du kommer att tänka på?
  
  
• Vad tror du är författarens främsta poäng?
  
  
• Fanns det något i texten som verkade förvirrande?

Läs nu om texten och skriv kommentarer. Försök kommentera hur författarna har utvecklat och formulerat sina tankar. Förstår du författarnas poäng och hur de kommit fram till den? Hänger tankarna ihop? Har du förslag till förbättringar?

• Kan författarna formulera sin poäng tydligare?
  
  
• På vilka sätt behöver författarna vara tydligare i sina motiveringar? Bör de exemplifiera?
  
  
• Föreslå minst två sätt att förbättra texten!
  
  
• Nämn minst två egenskaper de gillar med texten!
  
  
• Vad skulle du vilja veta mer om?
  
  
• Är texten tillräckligt intressant? På vad sätt skulle den kunna bli bättre?

 

---

2009-10-30 Finn Wiedersheim-Paul

Att granska en utredning

Råd för utformning, läsning och diskussion

 Jag betonar att texten på denna sida innehåller förslag och inte direktiv. Det viktiga är att granskning och diskussion blir effektiva, dvs att alla inblandade parter lär sig något och att misstag blir rättade. Se synpunkterna som råd att utgå från, inte som en checklista som ska betas av punkt för punkt. Betrakta granskningen som ett samarbete med utredaren, avsett att höja kvaliteten hos rapporten. Det ska inte vara fråga om petig negativism. Texten handlar mest om granskningen på slutseminariet, men åtskilligt går att använda vid granskningen av manusutkast.

Självklart har utredare minst lika stor anledning som granskare att läsa dessa synpunkter! Det är en utmärkt åtgärd inför slutversionen.

Det mesta som sägs på denna sida finns också kommenterat  på Robhan. Läs där också!  Kapitel 10 i boken "Att utreda, forska och rapportera"( 8 upplagan)  ger också synpunkter. (Kapitel 7 i föregående upplaga).

---

Diskussion och förberedelser

 

Lämpligen börjar seminariet med att utredarna gör en kort, koncis, begriplig och intressant genomgång av utredningen. Det ska INTE vara en uppläsning av valda delar av rapporttexten, utan en version som ger även en åhörare som inte läst utredningen en klar uppfattning om poänger och viktiga egenskaper. I USA kallar man denna presentation "elevator pitch" eller "elevator speech". Har utredningen någon allvarlig teknisk brist, kan man före presentationen ha en "teknisk minut", som ger information om tekniska fel i utredningen. Fel finns alltid, men de bör vara få.

Granskarna tar sedan vid. Granskningens syfte är att i positiv anda ge utredarna konstruktiva förslag, inte att knäcka någon. Meningen är att på ett konstruktivt sätt föra en vetenskaplig diskussion utifrån rapporten. Men självklart bör man ta upp viktiga felaktigheter och problem. Småsaker (stavfel, detaljmissar etc. ) listar man och lämnar över skriftligt till utredare och handledare.

Granskarna ska också presentera en helhetsbedömning av utredningen. Den kan ligga först eller sist i diskussionen.

Att förbereda granskning

En systematisk genomgång av utredningen kan ta upp punkterna nedan. Diskussionen kan mycket väl ha en annan ordning.

Grundprinciper

Utredningsarbete och granskning bör uppfylla tre grundprinciper.

• Intressant (Lär jag mig något viktigt?)
• Pålitlig (Håller resonemangen?)
• Begriplig (Förstår jag?)

Tre andra punkter med liknande innebörd är

• Kul
• Kort
• Kompetent
  

Själva utredningen

• Är titeln informativ och fångar läsarens intresse?
• Finns det en klar och intressant poäng? Är den så tidigt placerad att läsaren upptäcker den?
• Läs igenom texten snabbt en första gång. Vad handlar den om? Är språket klart och tydligt? Passar det för den avsedda målgruppen?
• Har utredningen en "röd tråd" som man hittar utan ansträngning?
• Ger hela utredningen ett intryck av kompetens? Verkar utredarna tänka självständigt?
• Har författaren motiverat sin poäng/sitt undersökningsproblem på ett relevant sätt? Fundera om det kan tänkas finnas annan forskning /andra källor än de som författaren angivit. Om författaren har formulerat delfrågor (-hypoteser), fundera på om de är i samklang med huvudfrågan och  relevanta för undersökningen.
• Är källorna relevanta för utredningen? Håller källorna? Finns det andra tänkbara källor som på ett bättre sätt skulle bidra till att besvara huvudfrågan? Källkritik är viktigt men ofta en bristvara i examensarbeten.
• Håller teorigrunden (dvs teori och modell) och är den lämplig för utredningen? Saknas något? Finns onödiga inslag? Är allt motiverat och kommenterat?
• Är metoden relevant för utredningen? Är metoden motiverad och kommenterad på ett rimligt sätt? Finns det problem med metoden som författaren inte tagit upp?
• Är begrepp och termer definierade på sådant sätt att de tänkta läsarna kan förstå? Finns det en separat lista med begreppsdefinitioner?
• Har utredaren gått systematiskt till väga i syfte att besvara sin huvudfråga?
• Finns sammanfattningar och delsammanfattningar?
• Är utredarens resonemang rimliga i relation till källor, litteratur och forskningsläge? Går generaliseringarna lagom långt?
• Är tabeller och figurer så utformade att de är begripliga och underlättar läsarens förståelse? Är figurerna bättre än ord?
  
• Har utredaren besvarat sin fråga (sina frågor)? Eller löst andra problem oavsiktligt?
• Har utredaren relaterat sina resultat till syfte och kunskaper inom området?
• Är resultaten rimliga och intressanta? Finns det alternativa tolkningar?

Kontroll av akribi (noggrannhet) och formalia

• Ger hela utformningen intryck av att vara genomarbetad och fri från slarv?
• Läs innehållsförteckningen. Är den klar och tydlig och innehåller den alla delar som läsaren behöver? Finns alla tabeller, bilagor och illustrationer listade?
• Gå igenom noter/hänvisningar, käll- och litteraturlistan. Finns noternas källor och litteratur i käll- och litteraturförteckningen? Är noterna/hänvisningarna rätt placerade? Är allt som bör hänvisas hänvisat? Ser käll- och litteraturförteckningarna ut som de skall?

Granskarrollen finns utförligt beskriven till exempel i Trost, J.,2002, "Att vara opponent." Lund, Studentlitteratur. 85 s. Den finns i högskolans bibliotek.